MITT HEM ÄR MIN BORG, ÄR MIN BÅT…
Med anledning av den nya lagen om alkohol på sjön vill jag inleda med en retorisk fråga: - Är en båt ett fordon eller en sommarstuga? Lite av båda skulle jag nog vilja påstå. Att de flesta av oss tycker att det är helt ok att polisen slumpmässigt kollar nykterheten hos bilförare på motorvägen och i stadstrafiken är en självklarhet. Massor av fordon på smala vägar är jätte farligt och alla är på väg från A till B på kortast möjliga tid.
Men tänk om polisen slumpmässigt fick ringa på dörren och kolla hur det stod till med nykterheten vid lördagsmiddagen med vänner hemma eller i sommarstugan med motivet att det kan ju vara farligt för ni kan ju börja slåss. Hm, tveksamt skulle jag vilja säga. Vad kommer ni då att tycka när ni efter den 1:a juni blir den ”slumpmässigt utvalda” när ni seglar, umgås och äter middag till sjöss i sommar? Mejla gärna in till
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa det
och berätta vad ni tycker.
Här har ni årets utgåva av Stockholm BåtturistGuide späckad med nyheter, kunskap och företag som vill förgylla din sommar.
Till nytta och nöje! Lars Pansáre
2010 Båtsommaren
Att semesterkänslan infinner sig så fort båten lämnat kaj gör att när
man väl blivit fritidsskeppare förblir man fritidsskeppare.
Frihetskänslan kommer oavsett vad man än lämnat ogjort på sitt
skrivbord. Nu när sommarlovet nyss börjat vill vi här ge lite perspektiv
på vad som är nytt, vad som på gång och hur man bör förhålla sig till
varandra i vår värdefulla skärgårdsmiljö
Nu i sommar fr.o.m. den första juni äger polisen alltså rätten att
avbryta ert umgänge ombord för ”en slumpmässig nykterhetskontroll”.
Detta om ni och båten är till sjöss och den är större än 15 meter eller
sannolikt har fartresurserna att överskrida hiskeliga 15 knop. Då kan
lagens långa arm ingripa även om ni inte stör någon. Om detta endast
gäller svenskflaggade båtar har jag, trots att jag frågat, ej fått något
svar på. Om motorn måste vara på, om seglen ska vara hissade, om man
undantas då man kastat ankare vet jag ej. I nu läget vet troligtvis inte
heller sjöpoliserna. Till saken hör, är att båtåkandet är det absolut
säkraste sättet att förflytta sig. Mycket säkrare än en promenad i
stadstrafiken. När man seglar är man inte heller på väg någonstans. Man
umgås ombord på sjön. Som i en sommarstuga. Olyckor händer dock. Oftast
vid i och urstigning, och då herrarna lättar på trycket via badbryggan.
Men är dessa orsaker nog för att offra integriteten på detta sätt. Det
tål att fundera på.
Maten och båtlivet
Aptiten efter ett par timmar på sjön gör att maten i alla dess former
blir riktigt uppskattad. Om man nu inte lägger om kursen till krogen, så
styr man nog skutan till en sommarmåltid i naturen, på båten eller hos
vänner i skärgården. En stor del av båtlivet handlar ju om trevliga
måltider med nära och kära. Längre fram i broschyren hittar du, även i
år, kapitlet mat ombord med massor av enkla recept. Ännu längre fram
hittar du fler sjökrogar med båtbryggor än någonsin. Bläddra fram till
rubriken Restauranger, Barer så ser du vart du är inbjuden. Om du tittar
på Sjökortsidorna i slutet på broschyren så ser du, utprickat, deras
position
Här i Stockholm BåtGuide under Index Restauranger, Barer på sidan XX
finner du massor av fler trevliga sjökrogar som har utmärkta
gästbryggor. Titta även i vår Gästhamnstabell på sidorna 55 - 59 . Där
hittar du bra platser att övernatta på så att även skepparen kan ta sig
en pilsner eller två.
Självklart är vi Miljökämpar
Men, det är inte helt enkelt att hålla reda på begreppen, att sedan
sätta dem i relation till sina egna vanor är ännu svårare. Redan på 80
talet kom katalysatorn till bilarna för att rena avgaserna. Då talade
ingen om växthusgaserna. Då ville man, kort och gott, ta bort allt som
är direkt dödligt. Nu vet vi bättre. Nu är strävan att minska mängden
utsläppta växthusgaser. Med dess växthusgaser kom begreppet
”Klimatsmart”. Klimatsmart är att ta inte frigöra koldioxid från jordens
inre i onödan , eftersom detta bidrar till växthuseffekten. Detta är
utmärkt bara vi får veta hur. Men miljön är inte bara växthusgaser. Att
inte skräpa ned i onödan. Att inte förgifta dig själv och haven genom
att måla botten, att förhålla oss till naturen så att djuren får vara i
fred… etc.
Vid årets båtmässa ”Allt för sjön 2010” var miljöengagemanget åter igen
tydligt. Redan vid den inledande presskonferensen fick Ola Skinnarmo en
stund för att berätta om hur det gick på expedition ”Nord Ost passagen”
som bl.a. uppmärksammar de smältande isarna och det problem det medför
för isbjörnarna. När jag sedan gick runt på mässan för att söka
innovationer, så fann jag istället någon som tagit sig an en gammal god
idé, Återvinning.
Återvinning
Vart tar alla gem vägen? Vi beställer vi massor till kontoret varje
år. Att de åker iväg med posten kan jag förstå men då borde motsvarande
mängd komma i retur. Jag undrar ibland hur stor är världens produktion
av dessa är?
Och hur är det på båtfronten? Jag hörde berättas om att begagnade
flytetyg i Florida är så lite värda och så dyra att ha att dessa lämnas
på drift ute på havet med bortfilade serienummer. Låt oss hoppas att vi
aldrig behöver se något sådant här på Östersjön. Men trots allt så
undrar jag även vart tar alla båtar vägen. Det fylls på i ena änden och
skrotet i andra änden måste ju ta vägen någonstans. Båtskroten på Muskö
har slutit cirkeln. På deras sajt www.båtskroten.se säljer de återvunna
båtprylar.
De tar hand om de hädan gångna båtarna och återvinner tillbehör och
skrot enligt alla konstens regler.
I det långa loppet, stämmer inte ekvationen, utan den här typen av
verksamheter
Tänk på livet i vattnet!
Skulle du vilja dricka insjövatten där fritidsbåtar frekvent åker
runt och släpper ut sina avgaser? Nej, troligtvis inte. Ibland ser man
en blänkande hinna i alla regnbågens färger på vattnet. Det inbjuder
inte direkt till att ta vattnet i munnen. Det är oljan, som lägger sig
som ett skikt på vattenytan. Det som inte syns, är de skadliga ämnen som
härstammar från båttrafiken som hamnar nere i vattnet. Enligt
experiment som utförts av forskargrupper i Tyskland och Schweiz medför
utsläppen från en gammal 2-taktsmotor med 20 hästkrafters, som körts en
timme i elvatusen kubikmeter vatten att det blir odrickbart.
De flesta gifterna går med avgaserna upp i luften, men en del hamnar i
vattnet som vätskedroppar. Där kan de ställa till med mycket elände för
fiskarna. Flera studier har visat att avgasvatten, det vill säga vatten
som en motor har körts i, påverkar fiskarna negativt. En enda liter
bensin rakt ut i vattnet kan få som följd att femtusen kubikmeter vatten
blir giftigt för fiskarna. Effekten kan bli genetiska defekter,
blödningar, missbildningar, hjärtfel och ökad dödlighet.
Om du däremot tankar med alkylatbensin från ASPEN, den renaste formen av
bensin, så minskar du din miljöpåverkan. Många talar om betydelsen, av
vilken motor man har . Men det har visat sig, i ett examensarbete från
Chalmers, att det är ännu viktigare för miljön med valet av bensin.
Kontentan blev, att om du kör din gamla 2-takts-motor med alkylatbensin
är du snällare mot miljön, än om du kör din moderna 4-taktsmotor på
vanlig bensin.
Alkylatbensin ger också motorn mer effekt och används därför gärna i
racingsammanhang. Att motorn dessutom mår bättre med alkylatbensin i
tankarna jämfört med vanlig bensin, gör ju inte saken sämre. Numera
finns alkylatbensin i pump vid ett flertal bensinstationer i vårt område
(Se vår sjömackslista på sidorna 54 & 55) till ett pris som bara
ligger obetydligt över det för standardbensin. Alla tvåtakts utombordare
kan köras på alkylatbensin.
Bottentvätta!
Det är inte bra för bränsleåtgången med en tulpanodling under båten.
Ett enormt motstånd skapas. Men, jag fattar inte varför folk på våren
med båtar upp till 6 meter ligger och smetar på dyr och giftig färg
under båten. Det ät ju inte direkt hjärnkirurgi att tvätta av botten.
Dra upp båten på stranden och skrubba av den. För de flesta handlar det
som mest om två ggr per säsong. Och det är gratis, ogiftigt och ger
solbrända ben. Har man större båt eller bara är lat, så kan man i
Stockholmsorådet, till ett överkomligt pris, anlita en båtbottentvätt.
En tvätt som fungerar ungefär som en biltvätt med stora snurrande
borstar som river bort beväxningen. Både skonsamt för naturen och det
bästa för båten. Via radio och informationscentralen för algblomning på
Länsstyrelsen i Stockholm, sprids information om när havstulpanens
larver sätter sig och då är det effektivast att borsta båtskrovet rent
från nyetablerade havstulpaner som då fortfarande är mjuka. På Håll
Sverige Rents hemsida www.hsr.se går det helt gratis att anmäla sig till
en SMS-tjänst som talar om när det är dags att rensa i tulpanodlingen.
Håll Sverige Rent är organisationen som tagit facklan för att belysa
detta ämne. På sjökorten längst bak i broschyren kan du dessutom se
bottentvättarnas position.
Klimatsmart och optimerat med en stålprop
Optimerat betyder att båten går med minsta möjliga motstånd vilket
betyder massor för bränsleåtgången. På sjön är det, så att säga, alltid
uppförsbacke. På Långholmen finns Propeller Trim som har massor med
kompetens när det gäller optimering. Här får du hjälp med att köpa rätt
stålpropeller till ditt ekipage. När man optimerar motorns läge och
propellern till båten minskar motlutet. Du kommer därför att få frågor
om varvtal och toppfart. Du kommer att bli rekommenderad hissa motorn,
så högt det går utan att riskera kylningen. Detta för att minska
motståndet. Därefter kommer du antagligen att köpa en rostfri propeller.
Högre skärpa och mindre motstånd. Ja, en stålprop, från exempelvis
Michigan propellers/Duells, är miljövänlig. Belöningen är sedan en
roligare körgladare båt som går 5 knop snabbare och tar mycket mindre
bränsle. Miljövänligt så ända in i baljan.
Frostfritt djup är inte optimerat
Att man köper en tung 4-taktare som ser snygg ut på båten och sedan
hänger den på akterspegeln på ”frostfritt djup” med en, för motorn,
levererad originalpropeller i aluminium är INTE optimerat. I dagen läge
måste man som båtägare engagera sig i optimerandet. Man kan fråga sig om
inte båtbranschen borde sälja kombinationer som redan är framprovade?
Det som gäller är följande:
- För att åka optimerat får inte motorn vara för tung för
båtmodellen.
- Motorn ska sitta så högt upp det går. Man ska hitta det mest
hissade läget utan att tappa kylning och grepp.
- Med en sådan höjd kommer du att upptäcka vad powertrimmen är till
för (= Roligt).
- Nu gäller det att hitta rätt propeller. Tala om vad du har för
motor och propeller och vilket varvtal motorn maxar på för Propeller
Trim så får du förslag.
Dags för en ny rova?
Båtlivet i Sverige består, enligt organisationen Sweboat, av bl.a.
444 000 privatägda motorbåtar och är därmed en av de största
fritidsaktiviteterna. Det finns alltså nästan en halv miljon
fritidsbåtar som är försedda med motor. Ca en kvarts miljon har
utombordsmotorer av äldre modell, som har en låg verkningsgrad. När
dessa byter motor hoppas vi alla att de väljer det bästa
miljöalternativet. Prisskillnaden mellan nya motorer är så pass
marginell i det långa loppet, att det inte finns försvar för att köpa
det sämre miljövalet. Det gäller dessutom att undersöka fakta eftersom
det finns många generaliseringar bland ”de bättre vetande” i båtkretsar.
Det har t.ex. visat sig att den motorn som fått EPAS utmärkelse Clean
Air Excellence Award (Evinrude E-tec) är både bränslesnål och hållbar.
Den är dessutom en 2-taktare (Hugaligen).
- Den är lite dyrare, men i det långa loppet…
Den enda generaliseringen som är helt, rätt och riktig är att största
miljöpåverkan kommer från äldre motorer. De med förgasare som genom
ofullständig förbränning släpper ut mer oförbränt. Välj därför om
möjligt en nyare motor med modern direkt insprutning.
Hitta den rätta marschfarten
Även körsätt påverkar miljöbelastningen. Undvik onödig
tomgångskörning. Se till att båten är jämnt lastad och inte blir för
tung i aktern eller gräver ned sig för mycket i fören. Kör snålt genom
att hitta rätt marschfart. (= Den fart där dit ekipage förbrukar minst
per distans). Äntligen finns det att köpa en databox som visar
bränsleförbrukning på båt. Några genier från KTH (inte särskilt
båtintresserade) har tagit fram systemet Blueflow som mäter
bränsleflödet och jämför det med knopfarten i GPSen.
Släng inget i sjön
Att pumpa ut latrin inomskärs är äckligt men släng framför allt inte
farligt avfall i sjön. ”Bananskal á la Kustbevakarna” är kanske ok. De
har ju slagit an takten när det gäller mellanmålsbananer. Men det som är
farligt och giftigt ska lämnas in för omhändertagande på särskilt
avsatt plats. De flesta båtklubbar och bensinstationer har särskilt
iordningsställd plats för insamling av farligt avfall, som kan vara allt
ifrån färg, lösningsmedel och spillolja till batterier och
frostskyddsmedel
|
